Egentligen är jag ju en ”working dog”, men för mattes skuld kan jag väl agera knähund en stund.

 Mattes lilla barnbarn håller på att lära sig prata just nu, så man vill ju inte vara sämre. Men det är inte lätt, det gäller att skilja på ”skall” och ”prata”, det är viktigt att veta skillnaden.

Så här låter jag, när jag pratar.

Jag är minsann inte den som tigger, ändå faller det ibland lite från de rikes bord.

Igår, när vi var ute o gick i skogen, träffade vi hela hunddagiset igen. Det är ju bara sååååå spännande! Det gäller då att framstå så trevlig som det bara går.

Matte skötte sig också, hon hade kameran med sig, även om det var lite svårt för henne att fota samtidig som jag drog i kopplet, men lite ska hon väl klara av medan jag sköter det sociala.

Matte ligger i influensan och orkar bara gå ut det allra nödvändigaste med mig. I övrigt får jag roa mig bäst jag kan, medan matte på sin höjd står och huttrar och tittar på mig. Måtte hon bli frisk snart.

De senaste dagarna har varit soliga och matte och jag har passat på att åka skidor. Nåja, matte åker och jag drar.

Matte har en satt på mig en sele och fäst en lina till selen och en till halsbandet, sen bara står hon där och jag springer allt jag kan.

Tycker ni att det låter tungt?

Inte då, matte skriker hela tiden: Sakta! Stanna! Och sånt. Men det bryr jag mig inte så mycket om.

I dag, när vi gick långpromenad i skogen, träffade vi hunddagis. Det var en massa stora hundar och matte blev nog lite orolig; när jag inte lyssnade till hennes inkallning och i stället sprang dit. Men det gick jättebra, inget gruff alls.

Sist vi träffade dem var jag kopplad och de var lösa, så nu är vi kvitt.

De verkar ha kul på dagis. Jag skulle gärna gå där; men matte säger att det är svindyrt. Så vi får nog nöja oss med att träffa dem i skogen då och då.

 Jag gillar att skrämmas. Min specialitet är att ligga och lura platt på magen och sen plötslig hoppa upp. Det är en Border Collie-grej säger matte.

Men de här bilderna är lite läskiga också, tycker jag, särskild den sista. Jag – en spökhund.

Fast egentligen är det bara matte, som ställt kameran i fel läge.